Här kommer också lite bilder på min söta vovve som fick vara lite av en modell idag, även om det var väldigt svårt att hinna fota lilla busungen inann han vände bort sitt söta huvud. Men några bilder fick jag allt till!
På dessa foton ville jag ha en lite mattare och ljusare färgton än tidigare. Tyckte att det passade på just de här bilderna.

Du är allt för mig, och jag vet att allting kommer ordna sig bara jag får somna bredvid dig ♥

Nu är det söndag igen och jag är lika trött som jag brukar vara på helgerna. Det är då man ger kroppen en chans att vila och det resulterar i att man är seg hela dagarna. Det är jobbigt men behövligt.
Idag var jag på stan och min kära vän Mimmi gjorde mig snällt sällskap. Nu ska jag städa rummet, skissa lite idéer till framtida teckningar och packa väskan inför en vecka med min älskling. Ska bo hos honom och det känner jag på mig kommer bli hur mysigt som helst.

Hejsan sötisar!
Ursäkta för usel uppdatering, men har inte fått någon inspiration när det gäller att skriva. Har heller inte ritat något på evigheter för den delen. Detta är ju trots allt ,till största delen, en teckningsblogg. Så känns lite tråkigt om jag aldrig visar vad jag ritat och skriver om de när det är det som är självaste huvudämnet på min blogg.
Men nu kommer lite roligheter från i går /idag. Jag kom nämligen precis hem från en spännande hajk med klassen. Vi åkte i måndags och kom hem idag. Det var bara en natt men det räckte bra för min del. Vi började med att hämta kanoterna, sedan paddlade vi ut till Alnäs för att gå en höghöjdsbana. Det såg många fram emot, men när det väl var klart var det många som var lite skakis, inkluderat jag, haha. Vi var 13 meter upp och tittade man ner började hjärtat slå snabbare på en gång. Så jag försökte vara fokuserad och gå försiktigt. Det gick bra och jag klarade av att gå hela banan, vilket inte alla gjorde. Så lite stolt var man nog när man väl var nere på marken igen.
Efter höghöjdsbanan käkade vi lite mat sen ut i kanoterna igen för en lång paddlingtur.
När vi väl var framme vid ön vi skulle övernatta på slog vi upp tälten direkt. På kvällen satt vi alla samlade vid lägerleden och grillade och pratade. Det var väldigt mysigt. Sen regnade det hela natten och på hemresan. Mindre skoj att paddla i ösregn men det gick det med. Nu är jag hemma och det känns superskönt.
Ska nu vänta på min älskade pojke som kommer hit efter han slutat skolan. Mamma är utomlands så hon är inte hemma nu, på min dag. Det är nämligen min födelsedag idag. Det kändes väldigt ovant att vakna upp i ett tält på sin födelsedag i stället för sin varma säng som man gjort i stort sätt alla tidigare gånger. Men det gick det med. Alla sjöng för mig, det kändes lite mysigt. Nu är jag duschad och klar för att öppna mitt paket som mamma lämnat på mitt skrivbord, där har det legat i snart en vecka och dagen då jag får öppna det har äntligen kommit. Undra vad det kan vara? Kommer upp en bild på det senare. Nu blev det ett långt inlägg men det var det värt efter den dåliga uppdateringen.

Jag fortsätter förvånas av hur vänner kan tina bort, försvinna, sakta rinna ut i sanden.
Hur kan man stoppa dessa känslor jag känner inombords? Hur ska jag kunna vara glad när jag känner hur något så fint sakta håller på att förändras. Vart är det vi en gång hade? En vän som du hittar man inte vart som helst, de växer inte på träd! Du är värdefull och jag kommer kämpa för vår vänskap. Men jag måste få veta, veta om två nya karaktärer kommer ta min plats i ditt hjärta, eller om det är två fina karaktärer som kommer få egna platser i ditt hjärta. Jag vill kämpa, men hur ska du få reda på att jag känner såhär? Jag vill inte säga det rakt ut, det kommer förändra så mycket det också.

Jag tänker bara väldigt mycket just nu....

(Någon jag också tänker på och som saknas i mitt hjärta är Jennifer Lindström, vi som hade så roligt när vi var små. Vi hade ju så mycket planer. Varför finns du inte längre?) Världens finaste ängel ♥

Nu kände jag att det var dags för lite uppdatering igen. Är det bra med er? Själv är jag väldigt trött idag, som vanligt, men annars är det fint med mig. Vaknade upp bredvid min älskling så det var en mycket bra start på dagen. Efter den goda frukosten satte jag mig på cykeln och åkte till pappa. Pratade lite med honom och sedan tog jag en långpromenad med Molle. Det var länge sedan jag tog en riktigt lång promenad med min vovve så det var väldigt mysigt. När vi var ute och traskade gick vi runt i mitt gamla kvarter, det väckte många minnen. Både bra och dåliga minnen dök upp i mitt huvud. Jag gick även förbi Jennifers hus där hon bodde förut. Det var jobbigare än vad jag trodde det skulle vara. Saknar henne så det gör ont!

Just ja, måste ju bara berätta! I fredags åkte jag, älskling och några vänner till Grönalund för att se The Baseballs :) Dem var så jävla grymma! Härliga och avslappnade på scen. Man såg verkligen att dem hade roligt. Det vart en mysig kväll med fint sällskap och ett grymt bra och underhållande band. Jag lyssnar inte så mycket på rockabilly stuk i vanliga fall, men The Baseballs är värt att lyssna på kan jag bara säga.

Hej på er!
Igår hände det mycket minnesvärt. Efter skolan bestämde jag mig för att åka till pappa, som jag inte träffat eller pratat med på flera veckor. Så jag ville verkligen träffa honom och min söta lilla vovve. Han hoppade av glädje när han hörde att jag klev innanför dörren. Han ville bara mysa ner sig i min famn, men när han fick syn på kopplet jag höll i handen blev det andra takter. Då var det utgång som var viktigast och roligast. Han är för rolig min mollboll.
Efter en mysig liten promenix åkte jag, pappa och min kära bror ut till pappas barndomskompis. Var så långe sen jag träffade honom också så det var roligt. Väl ute hos honom fikade vi och kom in på deras alla minnen. Jag fick höra helt hysteriskt roliga historier av allt dem har hittat på under alla år. Kanotberättelser var det gott om, (dem paddlade mycket i yngre dar) fick höra att min kära pappa var väldigt duktig. Så roligt att höra om ens förälders barndom och vad som gjordes mycket då.
På hemvägen fick jag ett gulligt samtal av min pojke. Det skapade ett stort leende på mina läppar! ♥


Nu har jag precis kommit hem från skolan. Det är långa dagar men 2:ans kurser är så mycket roligare än 1:ans. Nu läser vi om sånt som faktiskt är intressant. Känns så skönt, gör det lite lättare att hålla sig vaken på lektinonerna i alla fall. Nu tänkte jag skriva uppgiften vi fick kursen människan socialt och kulturellt. Den heter Varför är jag, jag? Den handlar om att vi ska lära känna och tycka om oss själva. Så då ska vi skriva om, Vem är jag? Hur är jag och hur vill jag vara? När är jag...? Enligt mig är det ingen jobbig uppgift i sig, utan det är mer jobbigt att klura ut svaren och formulera sig på ett bra sätt. Men samtidigt så finns det ju inga rätt och fel svar på denna uppgift. Det handlar ju om mitt liv, bara jag som har dem rätta svaren.

Nu ska jag nog vila en liten stund innan jag sätter igång att skrvia.
Hej så länge ♥

Hej igen alla fina människor!
Nu var det länge sen jag uppdaterade, men nu tänkte jag skriva lite smått och gott :)
Helgen var underbart mysig. Älsklingen min följde med ut till mysiga Gudinge. Där blev vi bjudna på en supergod tacopaj och mumsiga kräftor. Kvällen blev kall och blåsig men det gjorde inte allt för mycket med de fina sällskap jag hade vid min sida. När det hade mörknat riktigt ordentligt ute la sig jag, älskling och Emilie ute på altanen och tittade på stjärnorna. Sedan blev det en aning för kallt så många minuter blev det inte, men mysigt var det i alla fall.

Gårdagen spenderades med mitt hjärta, somnade medan han spelade men vaknade av att han kysste mig sådär mysigt som bara han kan. Det är så man alltid önskar att man fick vakna upp.
Idag var det skola och det var drygt som satan. Inte bara för att det var skola i sig utan för att det började ösregna när jag skulle tillbaka efter lunchen! Paraplyt hjälpte inte ett dugg, så där kommer jag och Mimsan tillbaka till skolan dyngsura och såg ut som dränkta katter. Fötterna vart iskalla och det fick dem vara i ytterligare fyra timmar! Usch var så skönt att komma hem och byta till nya rena och varma strumpor.
Jag har fortfarande inte blivit klar med porträttet jag nämde i ett tidigare inlägg, har inte haft den rätta känslan för att teckna just nu. Men den kommer tillbaka snart hoppas jag!
Från det ena till det andra, nu sitter jag och skriver ihop en liten önskelista, börjar ju dra ihop sig nu. Mycket på listan denna gång. Men jag gör mer en lista över vad jag ska försöka införskaffa under en längre tid. Sen är det en bonus om jag råkar få något från listan på min dag, en väldigt fin bonus!

Då var det onsdag och skola som gällde idag. Nu har vi börjat komma igång med det riktiga skolarbetet, som att få böcker, lyssna på presentationer av de nya lärarna och läsa lite olika kursplaner. Skönt när man väl är igång tycker jag. Nu är alla dessa "lekdagar" över!! YES! :) haha!

Vi kommer gå igenom massa spännande på akutsjukvård och räddningsmedicin kursen. Den lät väldigt spännande när vi fick veta vad vi skulle göra under terminen.
Nu hoppar jag från det ena till det andra här känner jag men får bli så denna gång.
Just nu sitter jag här hemma och saknar min pojke (som vanligt) samtidigt som jag ritar. Håller på med ytterligare ett porträtt. Resultatet får ni se inom några dagar.

Ha det bra! kram

God morgon på er!
Jaha, då var det en ny dag vilket innebär nya möjlighet. Vad ska ni hitta på idag då? Själv så ska jag bara vara hemma och ta det lugnt.
Blev ingen skola i dag inte. Kändes alldeles för onödigt att leka med de nya 1:orna. Det är imorgon som den "riktiga" skolan sätter igång. Då kan jag orka mig dit, men inte när det bara är massa onödiga så kallade lära-känna-varandra-dagar som jag mer kallar "lekdagar". Haha, vad positiv jag låter inför de, men sant ju. Inte fick vi 1:or förra året sånt här välkomnande inte. Nej tycker det är bättre att låta tiden gå lite så man kär känna varandra självmant. Man drar sig till dem man känner någon likhet hos, varför pressa alla att lära känna alla? Blir bara stelt och tråkigt. Men visst, vissa kanske uppskattar de då, får man väl hoppas.

Den här bilden gjorde jag till både mig och Kalle skulle man kunna säga, men jag gav den till honom för ett tag sedan. Det är som en liten kärleksförklaring, hihi. Jag hade funderat på att göra något liknande en längre tid men inte kommit på någon bra design. Men så en dag så ploppade det bara upp i huvudet på mig, så ska den ju se ut! "Sweet Jose Kills Me" är våran låt så den ville jag få med på ett bra sätt, vilket jag tycker att jag lyckades ganska bra med. Sen så klart vårat datum. Att veta att jag har dig vid min sida gör mig bara lyckligare och lyckligare för var dag älskade Kalle Bjurling ♥

 

Vaknade runt nio tiden av en hostattack! Jag hatar att vara sjuk! Men nu känns det som att jag är på bättringsvägen i alla fall, känns ju skönt de. Som vanligt saknar jag min älskade pojkvän...vilket jag har gjort i en veckas tid nu!
Men imorgon, ja imorgon kommer han hem! Jag är lycklig ♥

Så idag ska jag bara ta det riktigt lugnt och titta på film så jag blir frisk någongång! Igår va det för min del första skoldagen för terminen, den var helt okej. Så roligt att träffa alla fina och saknade människor igen.
Som ni kanske förstår så kommer jag inte rita på ytterligare några dagar, finns ingen ork till de nu när jag är sjuk tyvärr :/ men när jag känner mig som vanligt igen då kommer pennan glöda! Det kan jag lova.

Jag har förlorat en vän, en fantastisk tjej, som nu är en underbar ängel
Jag minns min födelsedag för bra många år sedan när du kom till mig, vi var inte mer än sju år, du var iklädd en rutig klänning, du hade fint lockigt hår och du log mot mig och kramade om mig. Din mamma stod bakom dig och du vände dig om för att säga hejdå, du gav henne en lång kram. Vi hade så roligt. Inga bekymmer. Vi bara levde livet och vara små. Vi var barn. Varför ska man växa upp så fort när man bara är barn EN gång i livet?
Åren gick och allt förändrades sakta men säkert. Vi började på högstadiet och hamnade i olika klasser vi pratade nästan aldrig, vi växte olyckligt nog ifrån varandra.
Vi valde helt olika vägar i livet och det bidrog till att vi kom allt längre och längre ifrån varandra. Jag saknade dig där vid min sida vareviga dag. Som de tider när vi var små, då vi bara var barn- utan bekymmer.
Vi började gymnasiet och då började det hända något, vi började återfå kontakten. Vi bestämde att vi skulle träffas någon dag framöver och ta en fika och bara prata. Men denna dag hann aldrig komma...
Jag fick ett telefonsamtal som förändrade mitt liv. Det jag hörde var något som inte finns i min värld, något som gjorde att jag bara skakade på huvudet och satte mig i fosterställning medan tårarna rann längst mina kinder som aldrig förr. Jag kan inte fatta att du inte längre finns i livet...att du nu bor i himlen.
Din bortgång har tagit hårt på oss alla, jag önskar att vi kunnat göra ditt val annorlunda, göra det ogjort. Då hade du funnits här i dag. Men vi alla får ett liv, ett liv att själva ta hand om och göra till de liv vi själva vill. Men jag önskar att du hade gjort ett annorlunda val, jag hade velat visa dig att i den långa mörka tunnel du fastnade i faktiskt kunde ljusna...bara jag hade fått chansen att sträcka ut min hand.
Jag drömmer om dig vareviga natt och varje gång står du där i livet, inget av detta tragiska har inträffat...men det är alltid en dröm dessvärre.

Jag kommer förevigt att minnas dig älskade Jennifer Lindström ♥
22/3 1993 - 22 /6 2010

Nu måste jag dra, vi hörs senare!
Ta hand om er nu , puss ♥

 

Har ni någon gång fått en uppgift, tex i skolan, och du känner att den verkligen är perfekt. Du vet exakt hur du ska göra och när du väl sätter igång flyter det bara på?
Ja, det är inte ofta men det råkade jag ut för när vi fick i uppgift på svenskan att vi skulle skriva ett tal. Först fick jag lite panik men nästa morgon hände de...de som fick mig att känna allt på samma gång!
En av mina bästa vänner blev nästan påkörd. Jag såg allt, jag stod på andra sidan gatan och väntade på att få omfamna henne med en varm kram. Hon klev ut ur bilen och på andra sidan kommer det en bil i full fart som hon inte ser och fortsätter gå. Jag ser, jag ser allt! jag skriker av panik och rusar emot henne! Hon faller och ligger på gatan, jag trodde det var över. Mitt hjärta har nog aldrig dunkat så snabbt. Därför vill jag dela med mig av mitt tal. Jag hoppas detta får er alla att inse att sanna vänner ska man ta hand om. Har man haft turen att finna en pärla, ska man också vårda den med kärlek och värme.  

Du är guld värd - min vän

Jag skulle vilja berätta något för er – om vänskap

Så som en sann vän är, lyssnar och berör.

Så som trofast vänskap är -

Jag skulle vilja berätta om min vän Mimmi

Du är en äkta vän. Du får mig att skratta, du får mig att gråta. Det är en ära att få vara dig nära.

Vänskap bygger på tillit, kärlek och hopp. Allt detta känner jag när jag är i din närhet.

Vem hade kunnat ana att vi nu, fyra år senare skulle stå varandra så nära som vi faktiskt gör. Du är nu en del av mig. En del som aldrig kommer försvinna, som jag aldrig kommer låta försvinna.

Hur ska jag kunna tacka dig för alla stunder du funnits där för mig?

Hur ska jag kunna tacka dig för den underbara människa du är?

Jag vill ge dig min hand, du kan hålla den hårt och lita på att jag aldrig släpper taget om din.  Jag släpper inget så värdefullt som du.

Du är som en ros som bara fortsätter att blomma för var dag. Likaså är det med vår vänskap.  Den bara växer och ger ännu fler underbara minnen.  Vi har många minnen, vart och ett av dem är en skatt. Jag kan rada upp dem som ett band av pärlor. Mitt pärlband skulle gnistra av lycka och kärlek. Det skulle även skifta färg men aldrig gå sönder. Detta pärlband håller för alla tänkbara motgångar, även den starkaste påfrestningen, det känner jag. 

Vissa stunder känns det som om du vore min syster, vi har alltid roligt, vi skrattar och mår bra tillsammans.

 Även den bästa vänskapen har sina svåra tider, vi har haft våra stunder men det är inget som skadat det vackra vi har. Det har bara gjort vänskapen starkare.

Jag ställer stora krav på en vän, det vet du. Det är inte alla som kan leva upp till mina krav. Jag vill känna från dag ett att den person som går vid min sida och bär namnet ”vän” är att lita på i alla väder.

Avund är något som inte förekommer mellan oss utan vi har en trofast vänskap som vuxit fram stegvis.

 När jag tänker tillbaka på den dag då vi fann varandra och insåg hur lika vi faktiskt är, fick det mig att inse vad jag hade kunnat gå miste om. En underbar människa, en underbar själ.

Jag kommer ihåg när du klev ut i gatan och skulle springa till mig, jag skulle omfamna dig med kärlek och värme. Jag sken upp som en sol när jag såg dig springa emot mig. Jag glömmer aldrig hur jag kände i det ögonblicket, jag kan även i dag känna hur mitt hjärta slår några extra slag när jag tänker tillbaka på den stunden i mitt liv. Du hann aldrig hela vägen över. Bilen kom och du låg ner. Det kändes som om bilens tunga gummidäck körde över mitt hjärta och krossade det totalt. Allt handlar om hur mycket ett ögonblick kan betyda. Hur mycket ett ögonblick kan påverka någons liv. Att jag nästan förlorade dig fick mig att inse hur mycket du betyder för mig.

 Våra minnen, vem hade kunnat ana att två personer som vi skulle bli så nära, skulle få ett sådant enormt förtroende för varandra, att vi skulle hitta varandra så snabbt.  Det går inte en dag utan att jag tänker på dig. Ibland kan jag känna mig otillräcklig och vara rädd, vara rädd för att jag ska förlora dig.

Tack för att du finns och för att du är den du är, Mimmi!

Tack för ditt leende och värme, tack för att jag får vara din vän.

Jag kommer alltid att finnas för dig.

 Du är guld värd - min vän

Hej bloggen!
Nu sitter jag här i väntan på att min älskling ska höra av sig. Saknar honom så otroligt mycket!
Medans jag väntar sitter jag och lyssnar på musik, så jag tänkte dela med mig av några av mina favoritlåtar för tillfället. Det är i stort sett dem som rullar om och om igen här hemma. 

Marilyn Manson - Evidence
Shinedown - Her Name Is Alice
September - Daughtry
Nightwish - Nemo

Hörs snart igen! ♥

Nu har jag suttit och ritat i ca fyra tiummar och det har resulterat i något som jag faktiskt är väldigt nöjd över. Om ni är nyfikna på vad det kan vara, ja då är det bara att kika in i morgon igen, då lägger jag upp en bild.
Jag ville bara skriva ett sista inlägg för ikväll, vi hörs ju imorgon igen!

Godnatt nu på er alla sötnosar! ♥

Godmorgon bloggen!
Idag har jag redan hunnit med mycket, gick upp vid halv åtta och åt lite fruktost sedan kastade jag på mig springskorna för att ta en runda. Jag passade på att springa förbi pappa och hämta min vovve, Molle. Han kan ju också behöva lite extra motion. Det gick superbra och nu är man lagom trött och seg.
Nu såhär efter en uppfriskande dusch är det dags att fatta skisspennan i högsta hugg och sätta igång på något nytt verk tänkte jag. Måste ju passa på att rita mycket nu när det inte är så mycket kvar av lovet, det är ju i stort sett då man har tid. Sen börjar ju pluggandet igen och tiden bara rinner iväg.

Hejsan!

Efter att ha tagit en rejäl bloggpaus är jag nu tillbaka med både nytt bloggnamn och design. En helt ny början, vilket känns skönt.
Ni som inte läste min blogg tidigare vet inte så mycket om mig så nu tänkte jag berätta lite om mig själv, så ni vet vad ni kan tänkas läsa om på min blogg om ni skulle kika in fler gånger.
Ett av mina stora intressen är just vad denna blogg kommer att handla om till en stor del, teckning. När jag skissar och ritar blir jag på bra humör och det är som att ta en spring tur, jag rensar huvudet och känner mig glad. Jag kommer lägga ut bilder på vad jag ritar men det kommer nog också dyka upp inlägg med mina funderingar kring saker och ting. Så detta är en blogg om mestadels teckning, och allt vad de innefattar, men också min vardag.
Nu till hösten börja jag andra året på gymnasiet och där läser jag omvårdnadsprogrammet med inriktning Akutsjukvård och Räddningstjänst. Jag känner att valet av gymnasie var svårt men jag hamnade helt rätt. Så jag kommer kunna springa ut med studentmössan i högsta hugg och skrika av lycka och känna att det var en härlig tid och nu väntar en härlig framtid. Någon jag hoppas på en lång framtid med är min underbara pojkvän Kalle, han förgyller min vardag och är en av de få som får mig att le, på riktigt - inifrån hjärtat. Vi träffades av en rejäl slump och den dagen glömmer jag då aldrig.
Till dig vågar jag säga "det tre orden" JAG ÄLSKAR DIG och verkligen mena det! ♥